Många frågor..

Hur mycket jag än anstränger mig så är det oerhört svårt för mig att i tal kunna berätta om allting som har hänt. Att kunna sätta ord på allting.. Jag hoppas på att i skrift kunna förmedla på ett sätt som för mig kanske är "lättare" för att sedan med all styrka kunna berätta i ord. Jag kommer att skriva om allt som rör min resa, från start och framåt. Detta är min resa mot att ta mig tillbaka och jag är så oerhört tacksam till ALLA som på något vis stöttar eller hjälper mig, jag behöver er alla.

Påbörjade en ny behandling idag efter att fått ännu en diagnos konstaterad, posttraumatisk stress. Jag hoppas med den här behandlingen att jag skall kunna sova på nätterna ordentligt, trots insomning och sömntabletter lyser sömnen med sin frånvaro väldigt mycket. 

Jag drömde inatt om stället där det hände för tre år sedan, men jag såg det i en annan vinkel. Jag såg mig själv med dem killarna på avstånd, suddigt. Men jag kände väll igen mig. Men jag var inte rädd, jag vaknade inte i panik,  men vad var det jag drömde egentligen?  Vad menas med det jag drömde? 

Den här första veckan har för mig varit ett riktigt test, ett svårt prov.. Jag har tappat kontrollen, har skrikit, gråtit, kastat saker och försökt skadat mig själv. Har heller inte under denna veckas gång ätit någon mat alls och fått i mig ytterst lite vätska.

Jag är tvångsintagen och har fram till i lördags haft plus 1 varning på mig, vilket menas att jag kan vara kapabel till att skada mig själv eller att försöka rymma vid tillfälle, men har nu lyckats landat litegrann med hjälp av läkare/psykologer och även alla tabletter. 

Min plan var att skriva vidare, skriva ännu mera, gå djupare.. Men idag får det räckasom det är nu! 

Så många frågor & alldeles för lite svar just nu. 



Susanne Mets

❤❤❤❤❤