Att ta första steget.


Detta var en text som jag skrev den 6 April i år. Tre dagar innan min bästa vän, min tävlings kompis, min livskamrat, livskraft togs ifrån mig. Därav slutförde jag aldrig texten. Jag kunde inte resa på mig, det jag nämnde i slutet kom sakta till en större verklighet för mig. Denna text är det fåtal som läst 4-5 max 6st, för jag började prata om det. Började öppna mig och berätta min historia, min resa..
Nu har jag tagit första steget.
Men nu är det dags att öppna sig och berätta om allting, det är dags att slå sig fri från all smärta.

Starkt Pernilla. Din familj finns omkring dig❤❤❤